onsdag 30 december 2009

Le bien, le mal

Det här klippet - Delonte West posterizing Josh Smith - symboliserar på en och samma gång det bästa med NBA och det sämsta med NBA.



Det bästa talar för sig självt.

Det sämsta? Det pinsamma faktum att West får en technical foul för att han visar känslor efter dunken. För visst är det tittarna vill se. En robot. En emotionellt död man som, trots att han gör något fantastiskt, har som enda reaktion att inte göra någonting. Givetvis inte. Vi vill se trash talk, vi vill se taunting, vi vill se emotioner. Så David Stern, ta och kamma dig nu och låt spelarna leva ut lite grand.

måndag 28 december 2009

onsdag 23 december 2009

It's unbelieva-bull

Alla vinster mot Chicago Bulls är sköna. Såren läker inte övernatt om man säger så.



Chicago ledde med 35 poäng häromdagen - och förlorade! Jag har svårt att känna sympati.

Jag hoppas Knicks kan scoop up Joakim Noah nån gång. Gillar hans stil.

David Lee knackar på All-star dörren. 18 ppg och 10 rbg. Och Knicks är 1 game out of the playoffs. I luv the eastern conference

Vem hade trott för en månad sen?

God jul.

söndag 13 december 2009

JJ33

Jonas Jerebko har överraskat alla utom sig själv (?) och har verkligen tagit för sig i NBA. Riktigt kul att se. Hoppas han får en lång och framgångsrik karriär.

Sprang i det här klippet, definitivt värt en titt.

Walsh Pacer Connection

D-Walsh har signat ännu en före detta Pacer. Före detta lottery pick under Walsh eran i Indiana. En kille som hade unlimited potential men som blev en bust, mycket pga skador. Efter flera år som sjukpensionär är nu Jonathan Bender tillbaka. Kul med en comeback story. Hittar Bender speltid blir jag lika delar förvånad som glad.

Throwback jerseys

Jag såg Knicks-Magic för ett tag sen. Orlando valde att spela sina old school jerseys.

Dessa:



BETYDLIGT fetare än dagens. Keep it up!

Sixers har ju valt att go old school denna säsong. Jag hoppas fler lag följer efter.

Winning Streak Highlights

Props till Big C.



It's been a long time...

Det var ett tag sen SKB uppdaterades. Och som det har hänt grejer sen sist.

Knicks har 4 raka vinster. Den längsta vinstraden sedan januari 2006. Lite perspektiv på det. Larry Brown var coach. Stephon Marbury var the man och Eddy Curry var en star in the making.

Vad kan man då säga om the turnaround? Ska jag endast ge en enda anledning är det Chris Duhon. CD sög stenhårt i säsongens kanske 15-16 första matcher. Beyond usel. Nu spelar han på en decent nivå, and as the point guard goes i Mike D's system, so goes the team.

Nummer två är att Mike D switchat från Seven Seconds or Less till en mer traditionell half court set, med ball movement och pick and roll som offensiva vapen. Kill your darlings heter det ju. Det tror jag inte att D'Antoni gjort för gott. Inte alls. Men han har insett att han måste göra det med den här gruppen. De klarar inte av the speedball offense. Det får vänta till nästa år när vi har Lebron James och Bosh/Stoudemire/Johnson.

I det sammanhanget kan vi också nämna att Magic Johnson har stuckit ut hakan och förutspår att Lebron James kommer att signa med Knicks. Be till gud att han har rätt. I nästa andetag nämner Magic att han aldrig tror att Lebron och D-Wade kommer att spela i samma lag, de är båda spelare som kräver att ha bollen i sin ägo alldeles för mycket för att det ska funka. Han har en poäng. Jag tror att Lebron aldrig vill acceptera att resten av karriären ha en ring färre än Wade, oavsett hur många de vinner tillsammans har Wade redan sin med Heat, och därför tror jag inte att James är sugen på att team up. Han föredrar nog rivaliteten istället. För att be the man, måste man beat the man. Och det är, vid sidan av Lebron, Kobe och Wade. Scratch LA och Miami, samt Wade i Knicks off the list således.

Tillbaka till dagens Knicks. Ett annat viktigt skäl är att Mike D bantat truppen till en 7-mansrotation (med Eddy Curry frisk 8-mans). Det betyder inga rookie experiment. Det betyder mer burn för the veterans och större fokus på att vinna nu, till varje pris. Mike D har alltid föredragit en tunn rotation. Kanske har han slutligen hittat sina guys.

Slutligen så är en anledning att samtliga spelare har lyft sig ett snäpp. Individuellt och som lag. Tydligen ska credit gå till Al Harrington, som förutom sitt stora spel på plan, tagit en ledarroll vid sidan av plan. AH ska ha föreslagit att hela laget skulle läsa en motivational book kallad Winning every day av Lou Holtz. Den lilla bokklubben ska ha stärkt gruppen heter det.

Vad det än är som funkar. Please keep it up. Då vågar man drömma om the P-word i april.

torsdag 3 december 2009

För ordningens skull...

... måste jag ju följa upp bloggens Iverson saga med att konstatera att AI har hittat ett hem. Ett vackert slut (förhoppningvis) i Philly.

För en gångs skull...

... en balanserad artikel om Knicks i mainstream media.

ESPN och SI och alla andra rikstäckande media outlets i USA älskar normalt sett att pissa på Knicks. Avundsjukan när det går bra är genomskinlig och skadeglädjen när det går dåligt är total.

Likadant var det på 90-talet när hela presskåren var rörande överens om att Hakeem Olajuwon var ljusår bättre än Patrick Ewing. Really?

Ewing snittade 21.0 PPG i sin karriär. Olajuwon 21.8.

Övriga career stats
FG% / 3P% / FT% / RPG / APG / SPG / BPG / TO

Ewing
.504 / .152 / .740 / 9.80 / 1.9 / .96 / 2.45 / 2.99

Olajuwon
.512 / .202 / .712 / 11.10 / 2.5 / 1.75 / 3.09 / 2.96

Granted, Olajuwon är strået vassare i så gott som alla kategorier. Men vi jämför inte direkt Wilt Chamberlain med Luc Longley här.

Ewing vann i college. Olajuwon vann i NBA, när Jordan var retired och andra gången som just återvändande nummer 45. Samtidigt fick Ewing tampas med Air Jordan hela sin karriär i Eastern Conference.

Hade Starks satt lite fler skott i The Finals Game 7 mot Houston hade the history of the two big men sett väldigt annorlunda ut.

När Knicks äntligen blir ett topplag ska det bli underbart att läsa bitterheten mellan raderna på alla "experter".

onsdag 2 december 2009

Stop the madness


Ron Artest berättar i en intervju att han, under sina Chicago Bulls dagar, innan match, brukade springa ned på 7-eleven och tjacka en flaska Hennessy, som han senare drack i smyg som sportdryck i paus.

Ron-Ron gör med andra sitt bästa för att hjälpa Tiger Woods och Barack Obama, i dagar av otrohetsskandaler och krigsföring, att skifta över fokus på ett sätt som bara en looney toon kan göra.

Bizarro Knicks

Danilo double-double 27/10.

Larry Hughes outplays Nash, fler assists, färre turnovers.

Knicks vinner med 27 poäng.

Man tackar och tar emot. Kul för Coach D att vinna mot sitt förra lag.

söndag 29 november 2009

Iverson återvänder hem?

Låt oss hoppas det. Det hade varit ett fint slut.



Gå till Si.com för artikel.

torsdag 26 november 2009

Allen Iverson's Retirement Statement

(via StephenA.com)

NOV. 25, 2009
TO ALL OF MY FANS:

I would like to announce my plans to retire from the National Basketball Association. I always thought that when I left the game, it would be because I couldn’t help my team the way that I was accustomed to. However, that is not the case.

I still have tremendous love for the game, the desire to play, and a whole lot left in my tank. I feel strongly that I can still compete at the highest level.
Stepping away from the game will allow me to spend quality time with my wife and kids. This is a reward that far exceeds anything that I’ve ever achieved on the basketball court. I have prayed for this day and I see it as my greatest gift.
I want to thank the people of Reebok International Ltd., for always allowing me to be me and for supporting me my whole career through all the ups and downs. I have enjoyed 13 wonderful seasons in the NBA, and I am grateful.

I want to first acknowledge my fans everywhere, who have been with me throughout my entire career. Without you, there would be no me. You should all know that I appreciate your support from the bottom of my heart. Thank you!

To Michael Jordan, Magic Johnson, Isiah Thomas, Charles Barkley and Larry Bird, you guys gave me the vision to play the game that will be forever in my heart.

To my Mom, who encouraged and inspired me to play every day, and to all of my family and friends who stood by me from the beginning. Thank you!

To my high school coach, Michael Bailey, Coach John Thompson at Georgetown University, Coach Larry Brown and to all of my other coaches, teammates, administrators, owners and staff who’ve been a part of my career, Thank you as well!

I’d like to give a special thanks to the people of Memphis. I never played a home game for your beloved Grizzlies, but I want you to know how much I appreciate the opportunity given me by a great owner in Michael Heisley, and the support of the city. I wish the Memphis Grizzlies’ organization all of the success that the game has to offer.

And finally, to the city of Philadelphia: I have wonderful memories of my days in a Sixers’ uniform. To Philly fans, thank you. Your voice will always be music to my ears.

God Bless all of you,

- ALLEN IVERSON

söndag 22 november 2009

Halv sekund från karriärdöd

Alla vet att Nate Robinson har ADHD upphöjt i 100. Det är det som gör honom till den spelare han är, det är därför han lyckats pga sin energizer bunny karaktär. Men det är också därför han får för sig att göra såna här grejer.



Nu väntade iofs Nate på att klockan skulle expire innan han sköt. Hade skottet skjutits innan the buzzer sounded hade det kunna få oerhörda implikationer för Nates framtida karriär, eftersom det hade varit the kodak moment för allt som är dåligt med Nate. Mike D bänkade Robinson hela andra halvlek som tack för kaffet. Knicks vann tack och lov matchen och vi har oss själva säsongens första win streak.

lördag 21 november 2009

Johnny Bragd representing through thick and thin

Apropå Iverson sagan. Här är ett inlägg på CNN-Sports Illustrateds NBA sida, en mailbag där Johnny Bragd tar Phil Taylor to task och reppar Iverson hårt redan 2001.

2001 blev AI också, mycket riktigt MVP.

Samma säsong var Knicks första utan Patrick Ewing. Året efter svek Jeff van Gundy Knicks. Sedan dess har vi åtta raka förlustsäsonger i backspegeln.

Tiden flyger när man har kul.

fredag 20 november 2009

Curry on the menu

Alla Knicks fans med en IQ över 60 vet att om man hade chansen att byta Eddy Curry mot en pensionär i rullstol, givet att pensionärens kontrakt går ut sommaren 2010, så skulle man göra den traden alla dagar i veckan.

Men nu när jag ens bara fått sniffa på potentialen som EC visar upp efter sin viktminskning så finns det en liten masochistisk sida av mig som vill att Eddy ska stanna och bli den center he was always supposed to be. Kom ihåg att för ett par år sen gick det en debatt om vem som skulle ta den sista all-star platsen som center; Curry eller Dwight Howard? Den debatten känns som den tillhör en annan värld. Sedan dess har de båda centrarnas karriär gått i direkt motsatta riktningar. Men det skulle vara oerhört kul att se Curry lyckas. Fortsätter han att spela bra så löser det där sig självt. Antingen tradas han - och vi friar upp för 2 maxkontrakt nästa sommar - eller så har vi en franchise center mitt under näsan.

Win-win-win, som Michael Scott säger.

Iverson not the answer

Boo-hoo. Ingen AI i Knicks, som passar på chansen att signa en Hall of famer och 4-time scoring champ. Ett logiskt val med tanke på den talang som överbefolkar Knicks roster?

Om Knicks säsong slutar i toaletten räkna med fet backlash för Walsh och D'Antoni.

torsdag 19 november 2009

Äntligen!

Lycklig efter en seger. En konstig känsla. 2 vinster på 11 matcher och man känner en lycka som fan. Ganska bisarrt att förväntingarna är så lågt ställda.

Eddy Curry 10 poäng på 11 minuter, och starkt bidrag i 4th quarter. Desto mer oroande att Gallinari score 0 points och såg stiff ut. Men det här var Hughes och Harrintons vinst. Reaktioner från matchen:









Nu har vi Nets i helgen, som inte vunnit en enda match. Håller tummarna hårt för att det ska vända så smått nu.

I andra nyheter så ska alla spelare välkomna Allen Iverson, enligt egen utsago.

onsdag 18 november 2009

The ANSWER to the riddle is me...

... and here's the question.

Who could be:

Fresh?
Dope?
Nice?
Beautiful?
Word?




Det verkar som att Allen Iverson kan vara på väg till Knicks. Om så Knicks säsong slutade 1-81 så skulle det åtminstone finnas en uppsida med den här säsongen. Det är att min 14 år långa dröm av att se Allen Iverson i Knickerbockers äntligen bli sanning. Inte under de förhållanden jag skulle önska, men likväl en dag jag aldrig trodde jag skulle få se.

Njut av en av NBA Finals grymmaste performances ever. Matchen där AI scored 48 poäng för att take down Bryant och O'Neal på Lakers home court. Jag var vaken då. Lita på att jag är vaken när Iverson spelar sin första match för Knicks.

måndag 16 november 2009

That team accross the Hudson


Allt snack om Brandon Jennings föranleder mig att slänga upp en highlight mix av självaste Kenny Anderson.



Anderson är en klassisk New York point guard, en born and bread Queens produkt. Efter ett par år i Georgia Tech med Orlando Dennis "3D" Scott var det on to the NBA för att spela tvärs över Hudson i Nets.


Vilken potential Kenny och Derrick Coleman hade, det är helt sinnessjukt hur bra de hade kunnat bli. East coast versionen av Stockton och Malone.



But it wasn't to be. Först dog legenden, pionjären, lagets hjärta och själ och tränarens förlängda arm - Dražen Petrović - i en bilolycka, efter Andersons andra säsong i ligan.


Året efter lämnade också Dream Team coachen Chuck Daly.


Derrick Coleman hängde mer på Mickey Dees än i gymmet. Och sedan tradades Anderson till Charlotte och sen vidare in to obscurity. Och därmed var sagan all.

Vad som kunde ha varit en dynasty under 90-talet blev istället ingenting. Det enda som smärtar mer än att vara en Knicks fan är sannolikt att vara en Nets fan. Hoppet står nu till en rysk miljardär och en flytt till Brooklyn. Känns deprimerande på något sätt. Det är långt ifrån the Nets I know.

söndag 15 november 2009

NYK Draft Fail

SKB loyal reader Gastro påpekade mycket riktigt att jag borde säga något om Brandon Jennings.

Det finns en anledning att jag inte har gjort det. Som Knicksfan smärtar det för mycket. Med tanke på att Knicks säsong redan är nedspolad i toaletten bär det liksom emot att vi kunde ha haft Jennings i vårt lag.

Jag ska dock säga följande.

Jordan Hill är ingen bust. Inte förrän jag sett honom 20+ minuter per match under en hel säsong.

Ingen. Jag upprepar INGEN hade Jennings högt innan draften. Jennings Europa-sejour var ett misslyckande, likaså hans omogna intervjuer där han bland annat dissade Ricky Rubio. Men hämnden är ljuv. Jennings ser ut att vara en ny Kenny Anderson. Kul för honom och kul för ligan.

Till sist. Highlights från Jennings kväll. 55 poäng av en rookie (som ingen trodde på).



Raderar i processen NBA:s all time leading scorer, Kareem Abdul Jabbars rookie record för en Milwaukee Buck. Det är hyfsat sällskap. Om Jennings vinner 6 MVP:s, 2 finals MVP:s, 6 mästerskap och spelar i 20 all-star matcher - det är desto mer tveksamt.

tisdag 10 november 2009

WTF?!? Är detta verkligen Eddy Curry?

EC är tillbaka i träning igen och han ser ut att vara i en killer jävla shape. Killen ser fasiken ut ha gått ned 5 kg. I ansiktet.



Jag upprepar. Om vi kan trade Eddy Curry (eller göra honom till en 20/10 guy) och trade Jared Jeffries så är det mer eller mindre bättre än att gå till playoffs. Blir Gallo en stjärna på vägen, Chandler tar sig i kragen, Toney D blir en solid PG och Jordan Hill börjar visa OK tendenser som en role player i den här ligan - ja då börjar vi snacka. Jag har inte gett upp den här säsongen ännu.

måndag 9 november 2009

Allen I(need u)


Redan långt före säsongen började yrkade jag här på bloggen att Knicks borde signa Allen Iverson.

Och frågan har aktualiserats på sistone efter att Chris Duhon visat att han inte räcker till för att starta ens i ett bottenlag som Knicks samtidigt som Iverson lämnat Memphis av "personliga skäl".

Och ju mer jag tänker på det desto mer logiskt är det att trada till sig Allen Iverson. Antingen en direkt Duhon vs AI trade eller i mina vildaste drömmar en Jeffries vs AI trade. Båda deals behöver kompletteras med extra insläng för att få kontrakten att gå ihop, men allt går ju att lösa. Alternativt att Memphis köper ut Iverson som sedan signar med Knicks som FA.

Knappt någon av Knicks verkar ha tillräcklig motivation. Sannolikt baserat på det faktum att de vet med sig att de inte är välkomna tillbaka nästa säsong. Men istället för att spela för ett nytt kontrakt 2010/2011 hos Knicks eller något annat lag, så väljer de att individuellt och kollektivt klappa ihop totalt.

En som jag är övertygad att han skulle ha stor motivation att spela bra är som sagt Allen Iverson. AI behöver kickstarta sin döende karriär. Han har något att bevisa och skulle göra säsongen till hans personliga vendetta, jag tror han hade snittat 25 ppg av bara farten. Allt Allen behöver är en garanterad plats i startelvan. Om det inte löser sig kan vi bara låta honom gå, utan speciellt stora implikationer på Knicks finanser. Det kan sannerligen inte gå sämre än vad det gör för tillfället.

Så Donnie Walsh, dags att göra skäl för lönen och inse att huset brinner och att vi behöver släcka branden. Det positiva är att jag inte är ensam om att kandidera för Iverson till Knicks - jag hoppas att Walsh läser New York pressens krönikor (det kan du räkna med att han gör...) och faller för trycket.



Till sist. Allen I är historiens kortaste MVP. Sätt honom i en backcourt tillsammans med den ännu kortare Nate Robinson. Om ingenting annat lär det bli sevärt. 10 gånger mer än vad det är just nu.

söndag 8 november 2009

Dumpa Duhon

Den här säsongen är sju matcher gammal och den är i princip redan över. Åtminstone om ambitionen är att gå till playoffs. Knicks är i total disharmoni och de överbetalda jättebebisarna har inte ens arbetsmoral nog att agera professionellt.

Chandler är en oerhörd besvikelse. Jag, liksom flera andra, har förhoppningar på att Will ska bli en borderline all-star. En uppdaterad Steve Smith. Ett argument för Lebron att signa. Istället snittar Chandler 34 FG% och 20 FG%. Brrrr.

Harrington kan score. Det vet vi. Men han är en turnover machine och hans bollhoggande spelstil förstör rytmen i varje anfall.

Men den absolut största boven i dramat är Chris Duhon. Alla vinnande lag behöver en stabil point guard. En spelare som kan sysselsätta motståndarnas försvarare eftersom de faktiskt respekterar killens skott och/eller penetrations to the hoop - som i sin tur friar upp ytor för sina medspelare vilket leder till assists. Tony Parker är ett grymt exempel på det. Steve Nash med. För att inte tala om Chris Paul. Men det finns förstås undantag, alla grymma lag behöver inte en riktigt bra point guard. Superstars á la Wade och Lebron behöver inga grymma point guards, 9 gånger av 10 är de dem som sätter igång anfallet ändå. Men de behöver åtminstone en decent PG. Och Duhon fyller inte ens en godkänd kvot längre. Hittills har han varit ren och skär katastrof. Eller vad sägs om 25 FG% och 20 3P%. Och 7 poäng per match på 37 minuter. Duhon är helt enkelt horribel. Har man inte en rimlig PG i ett Mike D'Antoni system, ja då är man fucked.


Duhon är notoriskt känd för sitt festande. Makes sense eftersom han spelar som om han vore konstant bakis.


















Endast 2 spelare får godkänt. David Lee och Danilo Gallinari.

Om jag vore Mike D skulle jag införa följande förändringar:

Gör Danilo Gallinari till det odiskutabla förstavalet i varje anfall. Kräv av lagkamraterna att se till att Gallo tar 20+ skott per match.

Börja skola in de spelare som faktiskt kommer att vara kvar efter 2010. Förutom Gallinari och Chandler som redan spelar frekvent är det med andra Jordan Hill och Toney Douglas som måste prioriteras. 20+ minuter på båda två.

Det bär emot, men Jared Jeffries och Eddy Curry måste spela. Till varje pris. Boosta deras stats så mycket som går. Kan vi trada Curry kan vi signa 2 maxspelare redan i sommar. Då behöver han minst 30 minuter per match. Om han bara kan ställa ned hinken med friterad kyckling så kanske det kan bli verklighet.

Stek Duhon. Trada honom (och ett insläng om det behövs för att få siffrorna att gå ihop) mot Allen Iverson, som ju redan är på väg bort från Memphis. AI kan tradas först 15 december. Och det är inte sannolikt att det blir verklighet...

Då säger jag följande. Bänka Duhon. Sätt in Nate i förstafemman. Toney D som back-up. Eller rentav låt Danilo spela point forward.


Vårt enda hopp.

lördag 7 november 2009

Lebrons visit till MSG

The bad.

Utklassade från första quartern.
Utskrattade inför en national TV audience.
Utspelade trots att hela världen såg på.

The good.

Lebron måste känt sig smickrad av all uppståndelse och kärlek han möttes av New York fansen.
Yankees satt court side efter att nyss ha avslutat sin victory parade genom staden.
Lebron fortsatte flörta med NYC om 1 juli och gjorde allt annat än dementera att han lämnar Cleveland.
Lebron pratade med Danilo Gallinari både före och efter matchen, gav italienaren tips och uppmuntrande ord på vägen, bland annat att ta väl hand om sin rygg och fortsätta arbeta hårt. Det här betyder att LBJ följer Knicks. Betyder det även att han har ett vested interest i hur bra Knicks utvecklas i år?

måndag 2 november 2009

Empire state of mind


Lebron kan du höra våran sång?



Jay-z och Alicia Keys Empire State of Mind är the perfect NY anthem. När Knicks spelade senast mot Sixers hörde jag låten i en så kallat positiv time-out. Och när Yankees inledde World Series mot Phillies var Jay-z och AK på plats. Världens mest berömda New York Yankee fan, Lebron James, lär inspireras. Vem kan glömma när Lebron dök upp till en Indians match i en Yankee keps? Det var inte direkt populärt i hemmastaden om man säger så...

Drömmen är att Yankees vinner i 6 matcher. Då har nämligen Yankees sin ticker tape parade samtidigt som LBJ är i stan för Cavs match mot Knicks. Föreställ er Lebron få uppleva det first hand med sin gode vän CC Sabathia, före detta Cleveland Indians spelaren som numera spelar i New York. It's a wrap. Just nu leder Yankees med 3-1 så det ser ljust ut.

Gallo

Att säsongen har börjat 0-3 har väl inte undgått någon?

Men säsongen är inte all bad hittills. Danilo Gallinari snittar 23 poäng per match och 50% på 3-poängare. Att Danilo utvecklas till en riktig stjärna är lika viktigt som att make the playoffs.



måndag 26 oktober 2009

NBA League Pass inhandlat!

Just inhandlat ett NBA League Pass. Har du inte redan ett, köp det på direkten här!

I korthet innebär det att jag kan se ALLA matcher i hela NBA regular season och playoffs för 200 dollar i HD samt med 48 timmars on demand reprisering med paus och spolafunktion. Guld för en NBA fantast som sitter i Sverige och vill följa världens mäktigaste sport.


Nu är säsongen bara timmar bort.

fredag 23 oktober 2009

Vince Carter har konkurrens...

... som historiens bästa dunkare.

Är du lat spola till 2:14 för att bli blown away.



Dudes namn är Taurian Fontenette, endast 6'2 lång.

Tack till brush för tipset.

torsdag 22 oktober 2009

Knicks vs Nets

Om Knicks mötte Nets 82 matcher per säsong skulle vi vara undefeated :)

Det var inte alltid så. Vem minns inte Jason Kidd eran då Knicks var bortgjorda on a regular basis. I samma stund som Stephon Marbury deklarerade, inför ett möte med Nets, att han var ligans bäste point guard så gjorde Jason Kidd det till sin mission att visa "Starbury" var skåpet ska stå. Men numera är Kidd i Dallas och Marbury äter vaselin. Så nu kan vi tack och lov move on.

Anyway, jag gillar verkligen firandet på bänken. Det tyder på bra team spirit.

Följ med på Knicks träning

Med vänner som Magic vem behöver fiender?


Jag är den förste att säga att Isiah Thomas inte är någon hjälte. Han tog mitt älskade Knicks och körde laget ned i botten. Men gud ska veta att Isiah har fått sin fair share av kritik. Faktum är att hans namn släpats genom smutsen i flera år. Och den senaste i raden av att sparka på en man som ligger ner är nu Isiahs så kallade vän Magic Johnson.

Magic och Larry Bird har tillsammans med journalisten Jackie MacMullan skrivit en bok som heter When The Game Was Ours.

Fascinerande läsning där Magic erkänner att det var han som såg till att Isiah inte kom med i OS-laget 1992. Vilken kompis. Det sjuka är att Magic har frontat som Isiahs vän i alla år och under ytan så hatar han uppenbarligen honom. Riktigt creepy. Läs allt om boken och kontroversen på Si.com. A must read.

Stå på dig Zeke säger jag! För att hedra Isiah så kastar jag upp en highlight video.

onsdag 21 oktober 2009

Preseason nedslag

Knicks preseason har hittills sett ut som upp-och-ned-på-vända världen. Knicks offense har sett horribelt ut, med FG% runt 30%. Samtidigt har Knicks defense sett extremt kompakt ut och har hållit motståndarna till låga FG% och PPG. Jag är övertygad om att the offense kommer förr eller senare. Ska jag vara ärlig tar jag hellre en effort på defense. Alla vet att defense wins championships. Anyway, kanske är det bara att alla lagen är ur sina gängor så här på preseason och att the offense is lacking på alla fronter.

Men nu har i alla fall Danilo Gallinari äntligen kommit igång efter en extremt svag preseason. Och han kunde inte ha valt ett bättre tillfälle, mot hatmotståndaren Boston Celtics. Nu är jag löjligt taggad att köpa mitt NBA League Pass och get rolling.

tisdag 20 oktober 2009

Fler tecken på att Michael Jordan är en #"&%¤

Michael Jordan visade sina rätta färger på sitt HOF speech. Nu börjar mer bevis sippra fram som skvallrar om att MJ inte är den mest sympatiska killen på jorden.



För att jävlas med MJ (jag är en Knickerbocker after all) så slänger jag också in en video på när MJ får stryk av en företagsnisse på sitt eget basketball camp. Enligt ryktet försökte MJ göra en Lebron och undanhålla videon från att hit YouTube. Men John Rogers, som killen som slog Jordan heter, la upp videon ändå. Respekt till Damon Wayans som sonnar MJ efteråt.

torsdag 8 oktober 2009

ESPN Knicks preview

"The worldwide leader" har sagt sitt.



Så, då kan vi stänga av TV:n och strunta i att se matcherna.

söndag 4 oktober 2009

Preseason börjar idag

Versus Nets.

Starting 5.

PG – Chris Duhon

SG – Larry Hughes

SF – Al Harrington

PF – David Lee

C – Jared Jeffries

Bench/Rotation: Danilo Gallinari, Nate Robinson, Darko Milicic, Wilson Chandler, Toney Douglas

Skador: Eddy Curry (vadmuskel) Courtney Lee (fot)

Förra säsongen slutade 32-50. Inga major additions under sommaren. Men laget är intakt och spelarna är bekväma i Mike D's uptempo offense. Förra säsongen förlorade Knicks 18 matcher med 5 poäng eller mindre. Det är en stor potentiell sving i W kolumnen om vi kan tajta till defense sista kvarten samt hitta en go-to-guy i sista minuterna.

Den här säsongen kommer vi behöva en stor dos sånt här för att nå playoffs:



Men jag är hoppfull och ser fram emot en spännande säsong.

torsdag 24 september 2009

David Lee klar, Nate med


D-Lee skriver på för 1 år á 7 miljoner och en extra miljon om Knicks når playoffs.

Nate Robinsons kontrakt är bara formalia at this point. Även Nate får ett bonusdrivet kontrakt som även det överstiger the qualifying offer som Knicks gav spelarna i början av sommaren (under 3 millar). En summa de egentligen inte behöver gå ovanför. Sjyst av Knicks.

Nu är det upp till bevis för båda spelarna om de vill bära orange och blå bortom 2010.

måndag 21 september 2009

N8 the Gr8

Det är dags att blicka mot framtiden. Vi kan inte lägga all ägg i Lebron James korgen. Faktum är att vi kommer att ha cap space till ETT maxkontrakt 2010. Och när Eddy Curry och Jared Jeffries kontrakt come off the books 2011 så kan vi signa ytterligare en maxspelare. Även om det blir LBJ eller inte så kommer vi att kunna bygga ett grymt lag oavsett. Chris Paul, Kevin Durant, Amare Stoudemire, Dwyane Wade, Chris Bosh. Det finns många stjärnor att signa eller sign-and-trade for.

Men vi måste även vårda den talang som finns i laget. Homegrown talent är the sweetest om du frågar mig. Och där är det dags att pledge allegiance till Nate Robinson. Det är på tiden, faktiskt. Jag har själv varit skeptisk mot Nate. Av alla uppenbara skäl. Killen har ADHD upphöjt i 10. Inget fel med det, förutom att han ofta beter sig som en femåring och retar upp domare, motståndare, tränare, shit till och med sina egna lagkamrater med sina antics. The guy can't help himself.



Men på plussidan är det precis de här kvaliteterna som gör det möjligt för en kille på cirka 1.70 att vinna dunktävlingen (twice!), göra tip-in dunks on a regular basis eller för all del blocka Yao Ming. Utan Nates vilda energi hade knappast kunnat ha lyckats i NBA to begin with.


Vidare på pluskontot så snittade Nate Robinson 17 poäng off the bench och var med i 6th man of the year konversationen.


Vi kan fortsätta med att prisa Nate för att han är money in the fourth quarter, och är enligt statistiken en av ligans bästa i matchens slutminuter.



Sist men inte minst så har Nate visat upp en stor dos lojalitet mot Knicks. Medan David Lee undersökt alla möjligheter i världen (utan framgång) att forcera fram en sign-and-trade i sommar för att få duktigt betalt på direkten. Och medan Knicks brass har flörtat med andra guards som Jason Kidd, Andre Miller och Ramon Sessions - och därmed indikerat att Nate Robinson är history om de lyckas signa någon av dessa. Genom allt det har Nate förblivit lojal. Nate gjorde klart redan tidigt i somras att han bara är intresserad av att spela i Knicks och att han, i väntan på 2010 då han blir unrestricted free agent, i princip signar vilket kontrakt de än ger honom. Det är lojalitet. Och det är den typen av spelare jag vill att mitt Knicks ska stå för.


Sen är det omöjligt att inte älska Nate Robinsons energi och karisma. Ta en titt på scenerna härnedan från häromveckan. Robinson har spenderat sommaren i sin hemstad Seattle och var på sin gamla skola, University of Washington, för att se på fotboll. Ta en titt på Nates firande, tillsammans med en annan Washington Husky, Sacramentos Spencer Hawes. Äkta glädje, underbart att se en athlete agera supporter, då känns det som att han är precis som en själv i den aspekten. Remind me förresten att nästa gång jag firar något så ska jag göra the body bump. Den äger.

lördag 19 september 2009

T-mac is back


En annan före detta all-star som är på väg tillbaka från skada är Tracy McGrady. T-macs karriär påminner lite om Penny Hardaway. Sinnessjukt atletisk. All-round. Point guard blick för spelet i en forward kropp. Spåddes en framtid som en av Jordans arvingar. Och sen förstördes en stor del av karriären av skador.

Självklart, i många aspekter lyckades T-mac trots alla skador, det är 7 all-star games ett bevis på. Men samtidigt har aldrig Mcgrady tagit ett lag till andra rundan i playoffs, i år gick H-town till Conference semi, men då satt T-Mac i kostym på bänken.

Nu läser jag i alla fall en artikel som spår en lysande comeback för McGrady. Det hade verkligen varit glädjande att se. Ännu mer glädjande då om Knicks tradar T-Mac mot Eddy Curry och lite dead wood, typ Larry Hughes och Cuttino Mobleys sjukpensionskontrakt.

Checka in en av historiens största one man shows...

torsdag 17 september 2009

From the quotebook

Gilbert Arenas:

"All-Star's not my goal. I never wanted to be an All-Star. All-Star is the 24 hottest players at that time. All-League? That's my goal," Arenas told the newspaper. "All-League is only 15 players. So All-League and to play as many games as possible. That's it."

Så sugen på att se Arenas igen. Kom ihåg att han snittade 28 poäng i tre raka säsonger innan han blev knäskadad.

onsdag 16 september 2009

lördag 12 september 2009

Michael Jordans Hall of fame tal

Jordans Hall of fame highlight video:



Jordans Hall of fame tal:



Oerhört intressant och fängslande tal från den största idrottsmannen genom tiderna. Samtidigt är det lite plågsamt att se Jordan i en kostym. Det märks att han inte riktigt kunnat lämna basketen bakom sig och få closure. Och det är också väldigt tydligt var han fick sin tävlingsinstinkt ifrån. 11 år har gått sedan Jordan satte det där sista skottet mot Utah, och ändå står han på scenen i Hall of fame, introducerad som den bästa spelaren genom tiderna, och pratar som ett gigantiskt ego. Jag tycker å ena sidan att det är både OK och logiskt, utan egot hade han inte blivit den spelare han lyckades bli. Men å andra sidan lämpar sig den här egoistiska och självgoda sidan av Jordan bättre på basketplanen.

När Jordan ser tillbaka på karriären idag tycker jag att han borde kunna visa på lite mer ödmjukhet och tacksamhet. Istället står Jordan nästan som en bully och namedroppar allt i från sina bröder till college teammates till Byron Russel och tackar dem för att de tände en gnista i honom så han kunde rise above och visa hur superior han är och hur inferior de var.

Att sedan Jordan dissar Jerry Krause - Bulls GM som MJ bråkade med genom alla framgångsrika år i Chicago - i sitt tal är direkt otacksamt. Jordan har rätt i att spelare vinner championships, men utan organisationen har de inte en chans. Krause gav Jordan Scottie Pippen och en supporting cast för att vinna tre raka mästerskap. Sedan, när Jordan kom tillbaka från sin baseball flört, byggde Krause om laget för att vinna ytterligare tre mästerskap med Rodman, Kukoc, Harper med flera. Och för det borde Jordan vara tacksam mot Krause, inte vara långsint och dissa honom ännu idag. Inte minst efter att ha misslyckats med alla sina egna lag som GM. After all, Jordan draftade Kwame Brown som nummer 1. Vad hade spelaren Jordan tyckt om det, om hans eget lags GM hade draftat Kwame Brown?

Jag tycker inte ett dugg mindre om MJ efter det här, visserligen har jag aldrig gillat Jordan som person. Talet, som på många sätt också är väldigt underhållande, får mig bara att förstå Jordan ännu bättre som spelare och tävlingsmänniska.

Slutligen, Jordan må ha vunnit över John Stockton på basketplanen. Men under gårdagens Hall of fame induction, vann Stockton med besked:



Stockton chockade basketvärlden när han valde Isiah Thomas som presentatör. De har aldrig haft en känd vänskap - och spelade dessutom i olika conferences - och till personligheten är de direkta motpoler. Enligt spekulationer berodde Stocktons val av Thomas på en respekt över att Isiah aldrig höll det emot honom att han tog Thomas plats i the original Dream Team. En plats som för övrigt Jordan såg till att Thomas inte fick. Det var väl känt att Isiah och MJ hatade varandra, och Jordan som the biggest star ska ha ställt ett ultimatum att han inte skulle ställa upp i OS om Thomas var med i laget.

fredag 11 september 2009

There is no "I" in team

But there's an "i" in win. Instant classic line från Jordans Hall of fame speech.

torsdag 10 september 2009

Är det på riktigt?

Historiens snyggaste matchdunk är (och kommer sannolikt förbli) VC över Weis i OS.



Men den här dunken som cirkulerar vilt på nätet för tillfället kan mycket väl vara den snyggaste tävlingsdunken nånsin?



Det sjuka är också att firandet i arenan är nästan ännu sjukare. Löjlig tändning all around.

söndag 6 september 2009

C-Webb Top 5

Atlanta Hawks


Intressant analys av the Steve Smith move. Lite disrespect att sätta Sheed som PF, det är att förringa alla som spelat PF i Hawks. Mutombos finger wagging är en av historiens coolaste moves. Betyder det att Mutombo kommer vara med på minst två lag (Nuggets också). Verkar så...

tisdag 1 september 2009

Zlatans senaste lagkamrat

Ricky "La Pistola" Rubio sagan tog en ny vändning idag. Spanjoren, som uppenbart för alla var årets näst bästa spelare i NBA-draften efter Blake Griffin, men som ändå bara blev pick 5 av Minnesota pga sin enormt dyra buyout clause hos sitt europeiska lag DKV Joventut, signade idag helt oväntat med FC Barcelona.

Här ovan ser ni Ricky med Zlatans stekiga chef, mannen som en gång lovade fansen David Beckham i sin presidentkampanj och lucked out med Ronaldinho. Rubio kanske kan lära Messi och kompani att längste killen på plan är mannen som alltid ska ha flest passar inne i boxen.

Rubio har ryktats vara på väg till Knicks i en sign-and-trade med Minnesota, mestadels önsketänkande fans och felaktiga spekulationer, men så blev alltså inte fallet. Inte heller T'Wolves fick sin draft pick. Minnesota och DKV Joventut hade enligt källor kommit överens om en plan för att köpa ut Rubio på ett sätt som tillfredsställde båda lagen. Men Rubio hoppade av dealen, och refererade till att han behöver mer tid i Europa att utvecklas som spelare innan han ger sig in i NBA. Hmm, varför signade du upp för draften in the first place då?

Det betyder två saker.

Knicks kunde inte score a deal, alla vet att Rubio såg fram emot att ragga brudar i Spanish Harlem.

Vädret i Minnesota är lite för kallt för spanjoren.

Look for Rubio att force a trade med Minny innan hans NBA-debut 2011, året hans kontrakt och buy-out clause går ut.

söndag 30 augusti 2009

C-Webb Fab Five Knicks

Chris Webber har en web show där han utser varje lags Top 5 players of all time. Oftast väldigt sevärt och med intressanta val av Webber som är ett riktigt mediaproffs.

Men i valet av Knicks all time players så är han ute och cyklar på sina håll.



Han diskvalificerar Ewing från starting 5 baserat på att han aldrig vann en ring? Ja du Chris då kan vi ju be Sacramento un-retire your jersey för du spelade ens aldrig en final.

Webbers studiogäster är ute och cyklar när de säger att Mark Jackson är Knicks all-time greatest point guard - Jax mesta och bästa år var i Pacers - men de har rätt när de förespråkar John Starks och Charles Oakley.

Knicks Top 10 Plays

Enligt NBA.com:



Videon bekräftar ett par findings jag hade från förra året. Gallinari har star potential. Wilson Chandler kanske kan bli Pippen-motsvarigheten till Lebron James när han kommer till Knicks. Danilo kan få vara Kukoc. Duhons assist record i en match glömmer man lätt bort i jakten på Ramon Sessions, liksom det faktum att innan Duhon gick in i väggen efter halva säsongen så var han Knicks bästa spelare. Till sist kan man konstatera att det var alldeles för få highlights under Knicks säsong, och en Top 10 list utan en enda highlight från Nate Robinson? Galet.

lördag 29 augusti 2009

Kenny Rogers vs MJ

Hittade ett gammalt klipp från 1988. Det är countrysångaren Kenny Rogers som arrangerade någon slags välgörenhetsmatch med basketstjärnor och kändisar. Kul att se en så ung Michael Jordan spela mot Larry Bird och Dominique Wilkins. Extra kul att se Kenny Rogers pump fake Jordan och sätta skottet därefter. Måste svida för MJ.



Jag kan inte överdrivet mycket om Kenny Rogers mer än att han sålt multum, var med på We are the world och att han har en låt som jag gillar riktigt mycket.

Coward of the county

torsdag 27 augusti 2009

Iverson till Memphis

Från Iversons twitter:

Well I am about to begin another workout session. Agent informed me that Memphis made us an offer on yesterday. Stay tuned.about 22 hours ago from web

OK. Backa bandet och ta det där en gång till. Iverson till Memphis? Grizzlies har redan O.J. Mayo, Tony Gay, Zach Randolph - och nu Allen Iverson. Hela laget består alltså av ball-hoggers som skjuter oftare än Rambo och vet inte hur man stavar till assist. Om man kunde betta på det hade jag satsat en hundring på att Memphis slår alla tiders rekord på minst assists per game.

måndag 24 augusti 2009

Lebron intervju

Ny intervju med Lebron James. Jag tycker verkligen att det låter som att Lebron lutar åt att han kommer lämna Cleveland nästa sommar. Önsketänkande? Döm för er själva.

fredag 21 augusti 2009

Lebron till Knicks: en sommardröm.

Sommaren börjar gå mot sitt slut och jag tänkte runda av den med lite summer dreaming. Dröm med mig så ska jag berätta varför Lebron James kommer att signa med New York Knicks nästa sommar. En step-by-step argumentation om varför det är logiskt för Lebron att välja New York.


1. New York City är världens medelpunkt.


2. Cleveland är världens bakgård.


3. Cash money.
Hur är det möjligt säger du, signar Lebron med sitt nuvarande lag kommer han alltid kunna få mer pengar än om han signar med ett nytt lag, så säger NBA-reglerna? Jo, det är förvisso sant. Men faktum är att över 5 år kommer Lebrons kontrakt med Cavs bara generera strax över $4 miljoner mer än om han signar över 5 år med Knicks. 4 miljoner USD är peanuts för Lebron. Nike hostar upp 4 millar i sömnen om Lebron spelar i NYC istället för Cleveland. Sponsorkontrakt i New York kommer att generera fler zeroes på kontot än alla andra ställen i världen. Lebron har sagt att han vill bli världens första billionaire athlete, endast NYC kan göra detta till verklighet.


4. James Dolan.
Va?!? Är du galen, tänker du, James Dolan är känd för att vara en ligans mest ökända ägare, jag menar det var trots allt Dolan som anställde Isiah Thomas? Jo det är förvisso sant det också. Men i finanskrisdagar sitter Dolan på det största trumfkortet av alla, cash money without a care in the world att spendera pengar som om det inte fanns en morgondag. Medan andra ägare drömmer mardrömmar om the luxury tax, dumpar spelarkontrakt för att skära ned på löner och tar stora åtgärder för att inte göra förlustaffärer, så har Dolan inga som helst problem att spendera i all evighet för att göra sitt lag till ligans bästa. Rikemanssonen som fick ett par sports teams (Knicks, Rangers) att leka med av sin pappa, är NBA:s motsvarighet till Roman Abramovich. Vad än Lebron pekar på, vilka spelare han än vill ha som lagkamrater, det kommer James Dolan att fixa. Lägg därtill att när man ska attrahera framtida spelare till sitt lag, var vill de helst spela, i New York eller Cleveland? Inget svårt val.


5. Donnie Walsh & Mike D'Antoni.
Många gånger har ett lags GM och coach helt olika filosofi om hur laget ska spela, GM signar spelare medan coachen får coacha spelarna därefter, och the GM ger coachen sparken så fort det går dåligt. Walsh och D'Antoni däremot, är helt samspelta, DW signar inga spelare som inte D'Antoni tror på och samtliga spelare som bringas in ska passa in MD:s uptempo offense. Knicks har gått från att vara ett lag i total disharmoni till ett lag i total harmoni (njae, inte riktigt kanske). Men det är ett lag som har en tydlig idé och riktning, en långsiktig plan, och det går inte att säga om så många andra lag i ligan. Förutom Cavs då kanske, om du inte räknar låt oss panik-signa så många intetsägande spelare som möjligt i jakten på att göra Lebron nöjd innan 1 juli, 2010 som en plan.


6. Knicks talanger.
VA?! Nu får du väl ändå skärpa dig Bragden? Knicks vann endast 32 matcher förra året. Laget har inte en enda riktig stjärna. True. Men låt oss backa upp ett steg och jämföra Knicks med Cavs icke-Lebron-spelare.

Cavs har Mo Williams, han var en all-star förra året. Jo det är sant, men han blev all-star reserv först när Ray Allen fick lämna återbud. Och han chokade fullständigt i playoffs. Cavs har Shaq. Ja, det är sant. Suns hade också Shaq förra året, fråga Steve Nash hur det gick. Cavs har Varejao. Också sant. Varejao har också ett av ligans mest överbetalda kontrakt, en så kallad cap killer for years to come. Cavs har Zydrunas Ilgauskas. Sant. Snubben har också pensionärsrabatt när han går på bio. Slutligen har Cavs ett gäng dead wood bodies som tar upp kontraktspengar och som omöjliggör att Cleveland kan go after free agents i framtiden.


Så vad har Knicks då? David Lee har vi troligtvis inte, som bäst är det en 50-50 chans att Lee stannar efter 2010. Nate Robinson har vi troligtvis inte heller, Walsh och D'Antoni verkar inte vilja ha kvar Nate, så det säger en del om hur de värderar honom. Knicks har Eddy Curry, en overweight underachiever som inte spelat en hel match på över ett år. Knicks har Jared Jeffries, en överbetald snubbe som inte skulle kunna träffa havet med en badboll. Vi har alltså ingenting är slutsatsen? Njae, inte riktigt. Vi har Danilo Gallinari, en framtida 20 PPG-spelare in the making, om bara hans rygg håller. Gallinari är också en potentiell difference-maker i playoffs á la Hedo Turkoglu, en playmaking, 3-point shooting, 6'10 match-up nightmare för motståndare. Vi har också Wilson Chandler, en 15-20 PPG spelare som är atletisk och explosiv. Ingen stjärna kanske, men en perfekt komplementspelare i ett vinnande lag. Vi har en stor och atletisk rookie i Jordan Hill och en spännande PG rookie i Toney Douglas. Än så länge representerar ovan fyra nämnda spelare enbart potential, men det är väldigt mycket mer än vad Cavs roster lovar för framtiden. Dessutom är alla spelarna väldigt billiga, om de inte lyckas på plan skaffar vi bara nya när deras billiga kontrakt går ut. I övrigt har vi inga spelare uppbundna på kontrakt efter 2011, vilket ger NYK full flexibilitet att signa nya spelare som passar Lebron.


Knicks representerar, tro det eller ej, framtiden medan Cavs representerar "one last chance at the championship". Lyckas inte Cavs nu kommer de aldrig att göra det. Laget är gammalt och spelarna de har är vad de är, de kommer inte bli bättre. Lebron är bara 24 år ännu. I New York kan han bygga en dynasti i flera år framöver.

7. Seven seconds or less.
D'Antonis up-tempo offense är varje spelares dröm. Systemet gjorde Steve Nash till en two-time MVP. Systemet gjorde Amare Stoudemire till ligans mest dominanta power forward. Systemet gjorde Shawn Marion till en all-star, idag är han bara en journeyman. Systemet gjorde Boris Diaw och Raja Bell till stjärnor, idag är dem role players i Bobcats. Fansen älskar Mike D'Antonis spelfilosofi och spelarna älskar den också. I slutändan vill man ju ha kul på jobbet och det är Mike D:s filosofi. Att det boostar spelarnas stats skadar inte heller.


8. Eddy Curry och Jared Jeffries.
Men nu får du väl ändå ge dig, Bragden? Du konstaterade ju nyss att Curry och Jeffries suger. Dessutom har de överbetalda kontrakt som till synes ser omöjliga ut att flytta på. Helt sant. Men 2011 (ett år efter Lebron signat med NYK) kommer bådas kontrakt off the books, vilket betyder ytterligare 18 miljoner i cap space. Det betyder att om Donnie Walsh inte lyckats trada Curry och Jeffries den här säsongen (mot utgående kontrakt 2010) och därmed kunnat go after ett till maxkontrakt som komplement till LBJ sommaren 2010, så kan Walsh lägga pengar på ett annat maxkontrakt 2011 - samma sommar som New York-födda Carmelo Anthony blir free agent.


9. Madison Square Garden.
The mecca of basketball. Alla stora stjärnor cirklar in matcherna mot Knicks i kalendern eftersom det är kvällen då de uppträder på världens största basketscen. Michael Jordan, Reggie Miller på 90-talet. Kobe Bryant och för all del Lebron James på 00-talet. Alla vill bring sitt A-game i Madison Square Garden, det är det som ger de stora rubrikerna. I NYK kan LBJ göra MSG till sin hemmaplan 41 matcher per år + playoffs. Världens största artist ska stå på världens största scen.


10. Att vinna i New York är större än allt annat.
Michael Jordan vann 6 NBA-titlar. För att bli större än MJ (kom igen, alla vet att det är omöjligt) måste man åtminstone vinna lika många titlar, allra helst ännu fler. Även om Lebron kommer att ha en fullständigt sagolik karriär från och med nu och compete for championships every year (med Cavs eller annat lag) så är det ytterst osannolikt att han någonsin kommer att nå 6 titlar. Det enda sättet han kan nå tillnärmelsevis liknande legendstatus, utan att vinna 6+ titlar, är om han vinner i New York. Bortsett från Yankees, som av och till dominerar baseball, så har inte New York blivit bortskämda med vinnande sports teams. När det väl händer så gör därför den sporttokiga staden sina vinnande lag och spelare till fullständiga legender. Om Lebron blir spelaren som vann Knicks första titel sedan 1973 är han förevigad i New York sports history och därmed per default förevigad i amerikansk sports history. En titel i New York smäller högre än alla andra ställen. Staden är Lebron James bästa chans att bli en riktig legend.


Och om Lebron inte kan uppskatta det. Ja, då signar vi Kevin Durant istället.

Shaq vs Nash

Hittade en intressant artikel på AZCentral.com om Shaquille O'Neal och hans program "Shaq vs". Shaq vs är O'Neals nya program där Shaq utmanar andra idrottsmän och kvinnor - Michael Phelps, Serena Williams med flera - i deras egna sporter. Problemet är att Shaq stal idén från Steve Nash, som berättade om programidén för Shaq. Några månader senare berättade O'Neal för Nash om sin nya TV-serie han hade på gång, konstigt nog var det exakt samma idé som Nash försökt sälja in. Det slutade med att Nash anställde en advokat och kompromissen blev att Nash är credited som executive producer och är på programmets pay roll.

Nu hajar man varför Shaq blev tradad mot Cavs dead wood players. Man hajar också varför Nash re-signed med Suns (förutom pengarna då) strax efter att Shaq lämnat. Slutligen hajar man att Shaq till Suns var en ännu sämre idé en vad man kunnat ana.

När du tröttnat Lebron är du välkommen till New York.

onsdag 19 augusti 2009

Donnie Walsh Intervju










Det märks att 1 juli, 2010 är the one and only plan. Absolut ingenting får störa den planen - och det är därför både D-Lee och Nate Robinson står utan kontrakt, på samma sätt som det är därför som Ramon Sessions är unsigned.

Spelarna anser sig ha ett värde. Vad Walsh anser att de har för värde är tydligt, deras värde är inte tillräckligt stort för att överhuvudtaget få påverka cap room 2010. Det är därför Walsh skulle föredra 1-årsdeals eller långtidskontrakt som är betydligt billigare än vad spelarna vill ha. Å andra sidan, finns det INGA andra lag som erbjudit ovannämnda spelare ett kontrakt (oavsett summa) så det verkar som att tålamod är the way to go.

tisdag 18 augusti 2009

Donnie: Pick up the phone!

Från Allen Iversons Twitter:

alleniversonIf you think that I am just going away-Think again! I am getting ready for the NBA season. Waiting for the call. Charlotte, Miami, NY.

Pick up the phone and call. ASAP.