onsdag 30 december 2009

Le bien, le mal

Det här klippet - Delonte West posterizing Josh Smith - symboliserar på en och samma gång det bästa med NBA och det sämsta med NBA.



Det bästa talar för sig självt.

Det sämsta? Det pinsamma faktum att West får en technical foul för att han visar känslor efter dunken. För visst är det tittarna vill se. En robot. En emotionellt död man som, trots att han gör något fantastiskt, har som enda reaktion att inte göra någonting. Givetvis inte. Vi vill se trash talk, vi vill se taunting, vi vill se emotioner. Så David Stern, ta och kamma dig nu och låt spelarna leva ut lite grand.

måndag 28 december 2009

onsdag 23 december 2009

It's unbelieva-bull

Alla vinster mot Chicago Bulls är sköna. Såren läker inte övernatt om man säger så.



Chicago ledde med 35 poäng häromdagen - och förlorade! Jag har svårt att känna sympati.

Jag hoppas Knicks kan scoop up Joakim Noah nån gång. Gillar hans stil.

David Lee knackar på All-star dörren. 18 ppg och 10 rbg. Och Knicks är 1 game out of the playoffs. I luv the eastern conference

Vem hade trott för en månad sen?

God jul.

söndag 13 december 2009

JJ33

Jonas Jerebko har överraskat alla utom sig själv (?) och har verkligen tagit för sig i NBA. Riktigt kul att se. Hoppas han får en lång och framgångsrik karriär.

Sprang i det här klippet, definitivt värt en titt.

Walsh Pacer Connection

D-Walsh har signat ännu en före detta Pacer. Före detta lottery pick under Walsh eran i Indiana. En kille som hade unlimited potential men som blev en bust, mycket pga skador. Efter flera år som sjukpensionär är nu Jonathan Bender tillbaka. Kul med en comeback story. Hittar Bender speltid blir jag lika delar förvånad som glad.

Throwback jerseys

Jag såg Knicks-Magic för ett tag sen. Orlando valde att spela sina old school jerseys.

Dessa:



BETYDLIGT fetare än dagens. Keep it up!

Sixers har ju valt att go old school denna säsong. Jag hoppas fler lag följer efter.

Winning Streak Highlights

Props till Big C.



It's been a long time...

Det var ett tag sen SKB uppdaterades. Och som det har hänt grejer sen sist.

Knicks har 4 raka vinster. Den längsta vinstraden sedan januari 2006. Lite perspektiv på det. Larry Brown var coach. Stephon Marbury var the man och Eddy Curry var en star in the making.

Vad kan man då säga om the turnaround? Ska jag endast ge en enda anledning är det Chris Duhon. CD sög stenhårt i säsongens kanske 15-16 första matcher. Beyond usel. Nu spelar han på en decent nivå, and as the point guard goes i Mike D's system, so goes the team.

Nummer två är att Mike D switchat från Seven Seconds or Less till en mer traditionell half court set, med ball movement och pick and roll som offensiva vapen. Kill your darlings heter det ju. Det tror jag inte att D'Antoni gjort för gott. Inte alls. Men han har insett att han måste göra det med den här gruppen. De klarar inte av the speedball offense. Det får vänta till nästa år när vi har Lebron James och Bosh/Stoudemire/Johnson.

I det sammanhanget kan vi också nämna att Magic Johnson har stuckit ut hakan och förutspår att Lebron James kommer att signa med Knicks. Be till gud att han har rätt. I nästa andetag nämner Magic att han aldrig tror att Lebron och D-Wade kommer att spela i samma lag, de är båda spelare som kräver att ha bollen i sin ägo alldeles för mycket för att det ska funka. Han har en poäng. Jag tror att Lebron aldrig vill acceptera att resten av karriären ha en ring färre än Wade, oavsett hur många de vinner tillsammans har Wade redan sin med Heat, och därför tror jag inte att James är sugen på att team up. Han föredrar nog rivaliteten istället. För att be the man, måste man beat the man. Och det är, vid sidan av Lebron, Kobe och Wade. Scratch LA och Miami, samt Wade i Knicks off the list således.

Tillbaka till dagens Knicks. Ett annat viktigt skäl är att Mike D bantat truppen till en 7-mansrotation (med Eddy Curry frisk 8-mans). Det betyder inga rookie experiment. Det betyder mer burn för the veterans och större fokus på att vinna nu, till varje pris. Mike D har alltid föredragit en tunn rotation. Kanske har han slutligen hittat sina guys.

Slutligen så är en anledning att samtliga spelare har lyft sig ett snäpp. Individuellt och som lag. Tydligen ska credit gå till Al Harrington, som förutom sitt stora spel på plan, tagit en ledarroll vid sidan av plan. AH ska ha föreslagit att hela laget skulle läsa en motivational book kallad Winning every day av Lou Holtz. Den lilla bokklubben ska ha stärkt gruppen heter det.

Vad det än är som funkar. Please keep it up. Då vågar man drömma om the P-word i april.

torsdag 3 december 2009

För ordningens skull...

... måste jag ju följa upp bloggens Iverson saga med att konstatera att AI har hittat ett hem. Ett vackert slut (förhoppningvis) i Philly.

För en gångs skull...

... en balanserad artikel om Knicks i mainstream media.

ESPN och SI och alla andra rikstäckande media outlets i USA älskar normalt sett att pissa på Knicks. Avundsjukan när det går bra är genomskinlig och skadeglädjen när det går dåligt är total.

Likadant var det på 90-talet när hela presskåren var rörande överens om att Hakeem Olajuwon var ljusår bättre än Patrick Ewing. Really?

Ewing snittade 21.0 PPG i sin karriär. Olajuwon 21.8.

Övriga career stats
FG% / 3P% / FT% / RPG / APG / SPG / BPG / TO

Ewing
.504 / .152 / .740 / 9.80 / 1.9 / .96 / 2.45 / 2.99

Olajuwon
.512 / .202 / .712 / 11.10 / 2.5 / 1.75 / 3.09 / 2.96

Granted, Olajuwon är strået vassare i så gott som alla kategorier. Men vi jämför inte direkt Wilt Chamberlain med Luc Longley här.

Ewing vann i college. Olajuwon vann i NBA, när Jordan var retired och andra gången som just återvändande nummer 45. Samtidigt fick Ewing tampas med Air Jordan hela sin karriär i Eastern Conference.

Hade Starks satt lite fler skott i The Finals Game 7 mot Houston hade the history of the two big men sett väldigt annorlunda ut.

När Knicks äntligen blir ett topplag ska det bli underbart att läsa bitterheten mellan raderna på alla "experter".

onsdag 2 december 2009

Stop the madness


Ron Artest berättar i en intervju att han, under sina Chicago Bulls dagar, innan match, brukade springa ned på 7-eleven och tjacka en flaska Hennessy, som han senare drack i smyg som sportdryck i paus.

Ron-Ron gör med andra sitt bästa för att hjälpa Tiger Woods och Barack Obama, i dagar av otrohetsskandaler och krigsföring, att skifta över fokus på ett sätt som bara en looney toon kan göra.

Bizarro Knicks

Danilo double-double 27/10.

Larry Hughes outplays Nash, fler assists, färre turnovers.

Knicks vinner med 27 poäng.

Man tackar och tar emot. Kul för Coach D att vinna mot sitt förra lag.