tisdag 6 juli 2010

Amar'e på pressern just nu

The Knicks Are Back!

Från Alan Hahn's Twitter:

Amar'e puts on Knicks hat and says "Yeah, the Knicks are back!"

This alone får mig att må bra över Knicks framtid. Det är såna här spelare jag vill ska spela i mitt lag. Inga jävla pussies.

Apropå Stoudemire till Knicks

Dags att resurrect den här posten jag skrev på Bragdbloggen för lite mer än ett år sen.

Lebron's Wingman 2010.

Posten avslutas så här:

Så Donnie Walsh, om du mot all förmodan kan svenska och surfar in på Bragdbloggen, se nu till att plocka upp Stoudemire, med eller utan Lebron.


Med andra ord, in the words of Ice Cube, today was a good day.

Madison Square Garden Marquee, 5 July

måndag 5 juli 2010

STAT klar

Nu verkar allt tyda på att Amar'e Stoudemire är klar för Knicks. När Amar'e gick på Dolan's fjärde juli fest i Hamptons borde man fattat att det var en done deal.

Många frågor kvarstår. Är huvudsyftet med Stoudemire att locka till sig Lebron och/eller andra stjärnor i framtiden så som Carmelo, CP3 eller Parker? Hur kommer Stoudemire passa in tillsammans med D'Antoni, som ju var på kant med Amar'e under PHX-tiden och så sent som i våras fick kritik av Stoudemire för sin lack of defense training? Kommer Stoudemires kropp hålla upp under kontraktets längd på 5 år med tanke på hans tidigare skadebekymmer?

Stoudemire kommer också med en del svar. Han har varit poängledare i Phoenix under flera år, ett lag som varit i tre WC Finals under STAT:s tid i klubben. Han kan D'Antonis system bättre än någon annan free agent som fanns på marknaden. Inte minst har Stoudemire en riktig New York personlighet; han älskar the spotlight och han har karisman och självförtroendet att ta staden med storm. Till skillnad från färglösa typer som Chris Bosh och Joe Johnson, som jag är övertygad om hade chokat i New York av all pressure. Stoudemire är vad jag förstår en total fitness freak, det är ingen slump att han hade en av sina mest dominanta säsonger den gångna säsongen trots knä- och ögonskador. Amar'e minns ni kritiserade ju McGrady (vääääldigt tyst om hans free agency btw) för att han inte hade rätt karaktär för att ta sig tillbaka från en knäskada. Stoudemire däremot ska träna på en manisk nivå för att hålla kroppen i trim. Och kom ihåg att han är fortfarande "bara" 27 år. Lika gammal som David Lee by the way.

David Lee ja, som nu med all sannolikhet har gjort sitt i Knicks. Sorgligt på alla sätt och vis. Men om organisationen ska gå i en ny riktning kanske det ändå är bäst, vad vet jag? Jag hade gärna behållt Lee, problemet är att han spelade lite för bra helt enkelt, han är inte riktigt värd de kanske 15 miljonerna han kommer få på öppna marknaden. Kanske borde Walsh ha signat honom för cirka 10 miljoner förra sommaren, men det går aldrig att svara på om det hade varit rätt eller fel. Jo, det finns ett sätt att definitivt svara på det till 100%. Det är om Lebron signar med Knicks.

fredag 2 juli 2010

Mike D intervju








WTFree agency?!

Darko Milicic för 4 år 20 miljoner usd?
Rudy Gay för ett omedelbart maxkontrakt för 80 millar, trots att han är restricted fucking free agent och Memphis kan matcha alla offers, och kan med andra ord vänta ut marknadsvärdet?
Joe Johnson för maxkontrakt för 120 usd trots att hans choke i playoffs var av historiska mått?
Drew Gooden fick också ett fett kontrakt. Etcetera etcetera.

Sinnessjukt.

Vad hände med NBAs dåliga ekonomi? Och ovan snackar vi om svaga franchises. Galet.

Det här är sannerligen ingen buyer's market. Donnie, håll i cashen och spendera dem väl.

Knicks pitch till Lebron

Dolan, D'Antoni, Walsh och Allan Houston plus några till kostymer. Där har ni Knicks recruting team.

Mötet ska ha pågått i 2 timmar och en kvart. Lite längre än Nets möte, for what it's worth.

Knicks management ska tydligen ha varit nöjda med mötet. En del av pitchen ska tydligen varit en presentation från Interbrand, en ledande marknadskonsultfirma-yadayadayada-bullshit, med andra ord en firma som tar riktigt bra betalt för powerpoint presentationer. Läs den här. Jag tror dock att Lebron inte kan undgå att ta till sig presentationen. Tesen går ut på att New York är det enda alternativet som möjliggör hans ambition att bli dollarmiljardär.

Knicks är inte out of this race.

Meanwhile är the rumblings att Stoudemire är på väg till Knicks. Lebron och Amar'e i en pick-n-roll? Game Over.

torsdag 1 juli 2010

Just nu

19:30 svensk tid, 13:30 amerikansk östkusttid, börjar mötet mellan New York Knicks och Lebron.

Över 2 års väntan är över.

1 juli 2010

tisdag 29 juni 2010

The Boring Game

I över 2 år har jag väntat på 1 juli, 2010.

Ett par dagar innan det "roliga" ska börja är jag uttråkad. Det spännande har bytts ut mot uppgivenhet. Hatet mot New York bland media är tröttsamt och obefogat. Det är OK att Los Angeles har 16 titlar och New York har 2 och ändå är Pau Gasol till skänks helt OK samtidigt som 10 år av helvete inte är tillräckligt lidande för New York att genom salary cap slashing by the book inte är OK nog för Knicks att tro att vi ska få en enda fucking jävla decent free agent?

The Free Agent Class of 2010 är historiens bästa heter det. Newsflash, av alla dessa superstjärnor finns det endast en enda championship ring. På Wades finger. Ingen enskild signing medför instant championship. Varför är David Lees stats inflated när exempelvis Stoudemires inte är det? Samma SSOL system, skillnaden är att Nash är PG i PHX. Är inte Stoudemires stats inflated om något? Joe Johnson snittar 21 PPG och chokar i playoffs, är det ett maxkontrakt? Chris Bosh är DA MAN i Toronto. Toronto som inte ens gick till playoffs. Boozer? Puh-lease, det är heller ingen game changer.

Lebron och Wade. Och mannen som ingen nämner - Dirk - där har vi stjärnorna. I övrigt är det inte maxkontraktvärdigt någonstans i princip. Jag hoppas innerligt att D-Walsh bygger ett LAG med denna flexibilitet och att han inte får panik i sommar. Vi bygger från grunden nu. No rush. Make the right moves bara.

måndag 28 juni 2010

The Waiting Game

Med bara 3 dagar kvar till 1 juli så borde SKB uppdateras som aldrig förr.

Men det är för mycket information där ute för mig att absorbera och sätta ord på.

Lebron och Bosh till Chicago kallas ena dagen för en "done deal".

Idag heter det att Lebron och Bosh joinar Wade i Miami, och att det är en foregone conclusion.

Från New York håll heter det att Stoudemire och Johnson kommer att reunite med D'Antoni i Knicks. Tony Parker uppges också vilja vara med på ett hörn (låter som en decent lineup, no?).

Poängen är att ingen verkar veta någonting, men alla verkar ha en åsikt som är stensäker ändå. Därför ser jag ingen mening med att oroa mig för varje ny "nyhet" som kommer. Jag vill läsa om pen to paper innan jag flyger i taket av oro.

Det som verkar ganska säkert är att Walsh, D'Antoni och Houston ska på en rekryteringsturné med start onsdag. Klockan 9pm western time (12 am midnatt och formellt 1 juli på east coast) ska de träffa i Joe Johnson i L.A. Sedan bär det direkt av till Phoenix för att träffa Stoudemire. Sen är det vidare till Ohio för att träffa Lebron. Här kommer även Dolan att haka på, för att försäkra Lebron om att han är en ägare som är villig att spendera big dough år efter år och att han skiter i the luxury tax. Med alla Dolans brister är han faktiskt en tillgång här, till skillnad från andra lag. Reinsdorf i Chicago till exempel är notoriskt snål. Clippers ägare är ännu värre. Prokhorov i Nets är rik men helt oprövad. Och så vidare.

Nu kan vi bara vänta och se....

fredag 25 juni 2010

Helvete

Den här Bulls traden där de skeppar iväg Kirk Hinrich och hans monsterkontrakt - vilket friar upp för 2 maxkontrakt - är i princip schack matt. Tänk er Lebron och Wade, Rose och Noah? Game Over.

Det ryktas om att Phil Jackson slutar, Lakers dynastin kan crumble snabbare än man tror med så många egon som ska hållas under kontroll. Celtics kommed nog att disband, och om de inte gör det så blir de inte yngre direkt, och Eastern conference suger i övrigt. Bäddat för Bulls och en ny Jordan era med andra ord. Mardröm...

Vi får nog börja hoppas på Chris Paul eller till och med Tony Parker trades, kanske en Chris Bosh eller re-sign David Lee tillsammans med en Rudy Gay till rätt pris. Och sen bomba iväg Eddy Curry i en salary dump move mot en decent dude, eller låt kontraktet expire och be till gud att Carmelo vill till det stora äpplet.

Tänk positivt... (även om det just nu är lite svårare)

måndag 21 juni 2010

What Would Toney Douglas Do?



Intervju med Toney Douglas som är värd att checka in.

Ego > Team

Såg den här intervjun med Chris Bosh:



Och den säger tyvärr ganska mycket om hans mentalitet. Att vara "the man" är viktigare än att spela i ett grymt LAG. Och att vara "the centerpiece" i Toronto, som inte ens når playoffs, är alltså bättre än att vara "an addition" till ett lag som kan compete for championships. Jag tror inte att Bosh är ensam om att ha en så här inställning, men jag anser att den är motsatsen till hur man borde tänka. Att vinna borde vara den första, andra och tredje prioriteten.

lördag 19 juni 2010

Lebron till Knicks snacket äntligen på radarn igen

Sååå trött på allt Lebron till Chicago chitter chatter. Chris Broussard needs to chill. Nu lyssnar vi på Stephen A. Smith. Enligt Smith är New York front runner i the LBJ sweepstakes. Så ska det låta.

Artikel här.

Radiointervju här.

fredag 18 juni 2010

On with the show

Chris Bosh intervju om sommarens free agency.

Mest intressanta som kom fram, på frågan hur många % chans Knicks har att signa honom i off season:

"We'll see after draft night".

Pressen är på Donnie att leverera. Gissa om det kommer vara stressiga dagar i Knicks front office de närmaste veckorna...

I heart Artest

OK, min prediction föll in. Lakers vann. Men inte på det sättet jag förutspådde, Kobe chokade totalt, vilket han också erkände efteråt. Visst, hans effort som bland annat speglades i 15 returer fanns där, men vad sköt han egentligen, 25%? Mindre?

Boston kommer kicka sig hela sommaren, för att inte säga hela livet, för att de först nonchalant blåste bort Game 6 och sen blåste bort en Game 7 som var deras for the taking hela vägen.

Det här var en slugfest á la Miami Heat - New York Knicks från 90-talet. The defense var intensivt från båda lag, men kom igen, någon jävel måste ju steppa i något av lagen? It didn't happen. Celtics kunde inte träffa havet med en badboll i fjärde kvarten och Lakers vann i slutändan för att Celtics gjorde dumma fouls mitt på plan som satte Lakers på straffkastlinjen pga Bostons team fouls. Lite trist slut på säsongen.

Trots att jag höll på Celtics i slutändan (laget jag håller på vinner ALDRIG) så räddades besvikelsen delvis av...

... vid en Lakersförlust hade jag inte orkat om Kobes choke skulle sågas så till den grad att bittra journalister skulle få tillfälle att skriva ned hela Bryants legacy.
... Kobes presser där, på frågan vad det här betyder för honom individuellt, svarade "I got one more ring than Shaq".
... och till sist denna briljanta presskonferens med Ron Artest, där han bland annat tackar sin psykiatriker 100 gånger, samt emotionellt ber om ursäkt till sitt gamla Indiana Pacers lag inklusive Donnie Walsh, Larry Bird, Jermaine O'neal med flera. Classy. Och rörande.

torsdag 17 juni 2010

Game 7

Så här ska en NBA-säsong sluta. I en Game 7. Inte sedan Spurs slog Pistons 2005 har en finalserie gått till sju matcher. Och dessförinnan får vi gå tillbaka ända till mardrömsfinalen där Knicks losade mot Rockets, en match där John Starks fick Game 5-Ray Allen att se ut som en sharpshooter. Hua, vilka mentala bilder som flashar förbi, kan nån ge mig en blue Matrix-pill asap?

Till saken, en prediction.

Lakers tar hem det. Jag kan inte se hur Kobe kommer att låta det här slip by. Han är en assassin. Han skulle bokstavligen gå över lik för att vinna. Vad ska man då säga om Celtics choke i Game 6? Make till patetisk effort har jag aldrig sett i en match där man har chans att bli mästare. Så jag förväntar mig en helt annan intensitet från de gröna. Men vad händer om de ligger under med 10. Eller 15. Presterar LAGET Celtics så vinner Celtics. Men om de inte gör de och Pau Gasol har en decent game och åtminstone en lilagul spelare till steppar upp så känns det som att Lakers tar revansch på Boston för 2008.

Jag finner mig själv hålla på Celtics när matchen pågår. Men när Kobe sänker det ena makalösa skottet efter det andra drar jag bara på smilbanden och njuter. Som fan av sporten är jag en vinnare hur det än går.

På fredag är världens bästa sport gone till November som Wyclef.

Thank god for free agency!